onsdag 18 maj 2011

Litteraturseminarium 1-4

Vi fick under kursens gång också papers till litteraturseminarium, här följer kort vad jag skrev om och mina tankar kring det:

Littsem 1:

Jag har läste tre böcker, efter att ha läst dem har jag fick jag en del reflektioner. I den första boken Wiklund (2009 s38-39) står det att genom estetiska uttryck kan man skapa sin identitet, men att utbudet av möjligheter till att arbeta med estetik ser mycket olika ut på olika skolor runt om i landet, och att det trots i läroplaner och styrdokument står att estetik skall vävas in i undervisningen, så är många skolor Traditionellt” styrda, som boken kallar det, personligen skulle jag vilja kalla det ”gammaldags” styrda. Jag anser att man behöver gå igenom alla skolor i landet och ”uppdatera” skolorna i deras arbete med estetik i undervisningen, så att alla barn får samma möjligheter till att lära med hjälp av estetik.

Jag tror att elever och barn skulle ha stor nytta av att få arbeta med estetiska uttrycksformer, efter som man då får tänka och stimulera hjärnan till att skapa och förstå ett sammanhang. Att öva detta är viktigt eftersom att när man blir vuxen och ska fungera i samhället så handlar mycket om att göra sig förstådd och att kunna förstå saker på olika sätt, då är det bra att ha verktyg som tex estetiska uttrycksformer.

I Cox (2009), står det även där att med hjälp av estetiska uttrycksformer kan lärandet gynnas, men att det även kan vara en inkörsport till nya kunskaper, intressen och färdigheter. Framför allt kan musik och estetiska uttrycksformer göra skolan roligare, jag anser att många skolor idag är alldeles för tråkiga och att lärandet och utvecklingen hos barnen blir hämmat av detta, därför menar jag att det behövs mer musik och estetiska uttrycksformer i undervisningen.

En annan sak som jag anser är viktigt att tänka på, som även Cox (2009) tar upp, är till exempel musikprocesserna. Hur musik skapas och hur olika det kan se ut i skapandet av musik. Barn hör musik dagligen men det är sällan eller aldrig som de får en inblick i hur den skapas. Så precis som Cox (2009) beskriver anser även jag att det är viktigt att låta barnen få möta musiken ansikte mot ansikte, levande musik och levande kultur, att göra själva och tillsammans.

Gottberg (2009) beskriver att man kan arbeta med rytmik och musik som redskap i språkundervisning till exempel att man kan klappa fram stavelserna, exempelvis, di-no-sau-ri-e detta lär barnen hur ett ord är uppdelat och hur det låter. Det hjälper även barnet att få ett flöde i språket och orden. Jag anser att av musik rytmik och estetiska uttrycksformer har man som pedagog mycket att hämta.

Littsem 2:

”Hårdrockare dömd för mord på country fantast!” skriver Lillestam (2009) i kapitel 4, Lilllestam (2009) skriver även att det finns föreställningar om att man har fallenhet för vissa saker är beroende på vilken typ av musik man föredrar. Till exempel om man gillar jazz så är man intelligent och om man är hårdrockare är det troligt att man är mer fysiskt aktiv.

Vid första tanken känns detta påstående helt absurt, men ju mer jag tänker på det inser jag att jag själv har vissa föreställningar eller förutfattade meningar om hur människor är beroende på vilken stil/musikstil de tillhör. Till exempel den typen av människor som lyssnar på riktigt tung hårdrock, de klär sig ofta på ett visst sätt och, som jag föreställer mig lever ett liv som betyder mycket/hårt festande, och att saker och ting inte tas på så stort allvar som jag själv anser att de borde. Nu kan det hända att jag överdrivit denna ”typ”. Det är ju inte alls säkert att alla är på detta viset. Men det är en föreställning jag har.

Jag har aldrig tänkt så djupt in i dessa banor, men nu när jag gör det får det mig att undra om de föreställningar jag har stämmer, om man faktiskt kan säga att generellt så fungerar den typen (tung hårdrockare) av människor som jag tror, eller finns dessa föreställningar inte i verkligheten alls? Och hur ser den profilen och typ av människor ut som jag själv tillhör ”allätaren i musik” i så fall ut? Och beror detta på musiken, eller handlar det om en livstil som innefattar musiken?

En sak som jag menar kanske påverkar ens föreställningar är media, detta tar även författaren upp, ta till exempel det som författaren skriver om hur media uttrycker sig i en tidning, ”Hårdrockare dömd för mord på en country fantast” jag menar att bara denna meningen säger att hårdrockaren är en elak mordisk fara som man bör akta sig för. Och country personer är folk som är trygga och vänligt inställda. Här attackeras en musikgenrer och inte människan bakom brottet! Jag undrar varför man drar in en musikstil i ett brott och vad det har med saken att göra? Jag menar att det är inte konstigt att man har förutfattade meningar om olika typer av musikgenrer och de människor som de innefattar, när man utan att man tänker på det blir utsatt för dessa rubriker i media. Det har antagligen även en viss betydelse vilken kultur man tillhör hur stora ens förutfattade meningar är. Tex, om man tillhör ”ungdomskulturen är man förmodligen mer öppen och dömer inte lika snabbt som en äldre kultur skulle göra, eller om man kommer från en kultur där det finns en strikt religion, så kan kanske det spela in med.

Littsem 3:

Jederlund, (2002) tar upp att våra första upplevelser och erfarenheter sker i form av rörelse, rytm/puls och ljud. När barnet ligger i magen skapar modern rörelser när hon rör på sig, rörelserna stimulerar barnets vakenhet och blir till en form av näring till barnet för ny energi och lust för den växande hjärnan. Jag menar att detta kan vara något som finns kvar även efter vistelsen i moderns mage att rörelse stimulerar till vakenhet,uppmärksamhet och skapar lust att lära. Jag anser att man med detta i tanken med fördel ska integrera rörelse/rytm och ljud i samband med ämnen i skolan och aktiviteter i förskolan. Till exempel kanske man skulle kunna ha musik med en bra puls samtidigt som barnen har ett arbete att arbeta med, eller använda ett rytm- rörelse- musikpass för att höja skärpan hos barnen om de tappar fokus.

Jederlund, (2002) beskriver även att barnen redan i magen kan urskilja olika känslostämningar i moderns uttryck i rösten. Jag kan tänka mig att de kan urskilja detta via moderns röstläge, intensitet, rytm och styrka. Jag menar att redan här kan vi se en form av språkförståelse som går ut på några av musikens byggstenar, rytm, intensitet styrka och toner, som även finns i moderns röst. Jag menar att man kan dra nytta av detta i samband med språkutveckling, man kan via musiken och dess delar i språkutvecklingen med barn i både skola och förskola.

En annan sak som man kan dra nytta av är de goda känsloämnen som frigörs vid musik och när man sjunger, Jederlund, (2002) tar upp att när modern sjunger och pratar frigörs det endorfiner och goda känsloämnen och dessa får barnet i magen ta del av. Jag tror att dessa erfarenheter sitter kvar i barnets minne och de får själva goda känsloämnen och endorfinutsläpp vid sång och musik. Därför anser jag att man med fördel ska använda sång och musik i de olika verksamheterna. Känner barnen sig trygga och har en bra känsla i kroppen så blir lärandet bra.

Jederlund,(2002) skriver att spädbarnsforskning visar att hjärtpuls har en lugnande effekt på oroliga barn och att de som fick lyssna till hjärtljud var lugnare och skrek inte lika mycket som de som fick ligga i ett tyst rum. Jag menar att rytm detta är ett bevis för att en viss rytm kan få människan att bli lugnare och tryggare, jag tror att det ligger naturligt i människan , Jederlund, (2002) säger att i en undersökning bar 80% av mammorna sina barn på vänster sida nära hjärtat, samma undersökning gjordes på flickor i 6 års åldern och det visade sig att majoriteten av flickorna höll sina dockor på vänster sida. Även detta är ett bevis för mig att det med, rytm, rörelse, puls och ljud är något som ligger naturligt i människan och är något som vi mår bra av, därför anser jag att musik är ett bra sätt att använda sig av för att kunna ta del av dessa bitarna.

Bjorkvold, (2005) tog upp en berättelse som handlade om en 12 årig flicka som sjöng för full hals en sång om och om igen ute tillsammans med sin mamma och sin lillebror på ett hav som var stormigt, de alla var rädda och panikslagna men sången gjorde att de alla lugnade sig på ett eller annat vis, mammans panik och skräck lade sig och hon kunde fungera bättre i situationen, lillebrodern slutade gråta och för hon som sjöng va det en form av överlevnadsstrategi mitt i all panik det var sången som fick henne att inte tappa all fokus och bli panikslagen.

Jag menar att sång och musik har en lugnande effekt på människan och kan vara till hjälp i många olika situationer. Till exempel när jag skulle föda mitt andra barn var det blinka lilla stjärna som gick om och om i huvudet på mig sången tillsammans med hjärtslagen från monitorn bredvid mig och surret från lustgasen, var det som fick mig igenom hela situationen och hjälpte mig att hålla fokus, de är också de enda ljuden som jag kan komma ihåg från händelsen i dag, inte vad som sades eller frågades.

Littsem 4:

Dans/rörels/gestaltning.

De kapitel i Pramling med flera (2008) som handlade om dans/rörelse var de som jag fastnade för . Författarna tar upp hur mycket man med hjälp av dans och rörelse kan lära sig och utveckla. Delar som stimuleras i olika dans/rörelse aktiviteter är bland annat motoriken, kroppsmedvetenheten, rytmmedvetenheten och och förmågan att kroppsligt gestalta något som till exempel en känsla eller ett ting, med mera. Jag anser att det är viktigt att blivande pedagoger får en bra utbildning hur man kan använda dansen och rörelsen på ett bra sätt


Författarna skriver även att man kan lära barnen olika begrepp genom dans/rörelse som till exempel trycka/dra, starkt/svagt, smalt/brett, stanna, stilla osv.
Jag menar att om barnen får förkroppsliga och gestalta de olika begreppen får de bättre förståelse för dess innebörd och bredd, och har lättare att relatera till dem i andra situationer. Även andra begrepp som handlar om bland annat rumsuppfattning kan vävas in i dans/rörelseaktiviteter, till exempel, högt, lågt, höger, vänster framåt och bakåt, med flera.


Författarna beskriver även att barnen blir medvetna om olika rörelsemönster och att barnens rörelser och rörelsekvalitéer ökar och blir bättre och bättre. När man arbetar med dans/rörelseaktiviteter skall man som pedagog vara noga med att man verbaliserar med barnen samtidig, så att barnen får möjlighet att undertiden de dansar/rör sig kan upptäcka/få syn på/bli medvetna om vad som händer och vad de faktiskt gör. Jag menar att dansen/rörelseaktiviteten gör att barnen tränar förmågan att beskriva , analysera och utvärdera både sina egna men även andras i detta fallet rörelsen eller det som de gestaltar genom dansen/ rörelsen. Jag anser att de kan ha nytta av det senare i livet i andra tillfällen/situationer. Jag hävdar att det kan vara så att man även övar inlevelseförmågan som bla är viktig ur ett socialt perspektiv.


Jag anser, som även författarna berör, att genom estetiska aktiviteter får barnet tillgång till ett redskap som kan användas som hjälp till uttryck av olika aspekter, och som läroverktyg i dess utveckling, sociala utvecklingen och i ett identitetssökande. Jag hävdar även att ämnet är bra för att träna barnens fysik och kondition, vilket idag är mycket viktiga delar att stimulera, eftersom allt fler barn rör sig för lite nu för tiden. Ämnet dans/rörelse borde enligt min mening vara ett obligatoriskt inslag i varje ämne under dagen. Jag anser att pedagogen har en stort ansvar för att barnet upptäcker de olika estetiska”verktygen” och hur de kan användas, därför krävs det bra utbildningar inom de estetiska områdena för pedagogerna. De delar som övas och stimuleras är många jag har bara nämnt en bråkdel här ovan.

Dessa litteraturseminarien har varit nyttigt jag har fått ta del av intressant information från säkra källor vi har fått tänka kritiskt och diskutera tillsammans, utbyta tankar och plocka godbitarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar